pojkensomvagradeblistor

Om jag sätter mig på en stor superjetmotor med dom starkaste startmotorerna som någonsin har byggts. Om jag sätter mig på den som är byggd för att orka trycka mig ut ur atmosfärer och ut i det tysta, tyngdlösa ekot som vi kallar rymden. Om jag gör det med förhoppning om att den superjetmotorn orkar dra mig runt månen när dom där starkaste startmotorerna har släppt och om min rymddräkt håller tätt. Om jag gör det så kommer jag få en omänskligt fin utsikt över hela våran jord. Jag kommer att få se hur stort Afrika faktiskt är i förhållande till Europa. Inte som det är i de kartor vi blivit järntvättade med i skolan sedan vi var 7 år gamla utan den faktiska bilden. Jag kommer att kunna se de stora världshaven och de stora öknarna. Jag kommer att med enbart min handflata kunna trolla bort hela jordens yta. Jag kommer att kunna se dig men du kommer inte att kunna se mig.

Jag skulle ställa mig på den stora superjetmotorn och rymdsurfa så kan ni som varit på Hawaii prata om era vågor. Jag skulle skrika ut i falsett "Houston we got a problem" bara för att jag släppt mig i min rymddräkt. Jag skulle kunna berätta för er vi satellittelefon att rysskylan snart verkar vara över. Jag skulle kunna sjunga "All by myself" utan att egentligen kunna texten men ändå mena vad jag sjunger.

Jag skulle dra ner gylfen och pissa rakt ut i rymden och tänka att någonstans kanske mitt DNA fångas upp och de gör en ny, lika tuff Tomas, på en annan planet.

Nu är ju inte det här möjligt för jag skulle brinna upp när jag kryssar genom atmosfären för det är ganska varmt där. Men om det inte var för den så skulle ingen av oss leva och jorden skulle vara lika tråkigt som månen. Men vi skulle alla vara grymma på att göra frivolter.