Barn!

Barn är fantastiska, barn är det enda riktigt ärliga i våran värld. Alla vuxna människor har massvis att lära av barnen i samhället. Vi läser böcker, ser på tv, tar in så mycket information vi bara kan för att lära oss. Vi förblindas av moral, etik, lagar och samhällets riktlinjer. Barn bryr sig så mycket att de inte bryr sig alls. Är det inte gott spottar de ut. Luktar det illa rynkas det på näsan. Är någon dum väljer dom en annan väg. De litar till 100 % på sin egen instinkt. Någonstans på vägen låter de sig själva långsamt dras in i den så kallade vuxenvärlden och de formas. De formas av oss vuxna, de formas av samhällets värld av rätt och fel. Vips så har de förlorat all kontroll.

De flesta, om inte alla, vuxna gör allt i sin makt för att forma barnen. Du får inte, du ska inte, det är fel, det är farligt osv. Vänd på det, titta på barn, se på hur dom fungerar och lär av barnen istället. När vi slutar vara barn slutar vi växa. Vi låter oss själva slaktas av intryck, sakta men säkert låter vi våra egna intryck helt och hållet bestämmas av andra. Det är fel, det är farligt osv. Varför då? Jo för någon annan har sagt det. Någon måste ju helt enkelt veta bättre.

Jag har, som säkert 100 miljoner människor nu, sett filmen om Kony. Självklart grät jag en skvätt. Det som fastnade på min näthinna är när pappan visar bilder på Kony för sin son. Sonen är cirka 5 år och han får beskrivet för sig vad som händer i Ugande och vad Kony gör med barn. Sonen säger direkt att han är dum och bör stoppas. Men i den amerikanska kongressen säger man att det ska man inte göra för det finns inga amerikanska intressen i Uganda. Vem är smartast? Den 5 åriga sonen eller den amerikanska kongressen? Nu tänker ni, ja men Tomas, du måste förstå att det går inte att bara fixa alla världens länder hur som helst. Varför inte?

Nej för världen är en jävla plats som fullständigt håller på att raseras för att allt handlar om olja, vapen, hedgefonder, skumma försäkringsbolag och en aktiemarknad som får den grekiska ekonomin att verka logisk.

På fullaste allvar menar jag att så fort vi slutar vara barn och utforska världen helt anspråkslöst och blir vuxna krånglar vi till allt.

Sätt ungjävlarna på avgörande poster och bara verkställ vad dom säger så kommer det bli en mycket bättre värld.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0