pojkensomvagradeblistor

Längesen!

 

Arg och förbannad igen!

 

Media, skämseltaktik och bara en massa skit. Lever vi, i Sverige, just nu i den svåraste tiden vi upplevt? Det va en tid då 25% av landets befolkning "flydde" over there. Det va en tid då vi nästan härskade över Europa (Världen). Det va en tid då det talades om folkhem, vi pratade om hur miljonprojekt var det nya, fräscha. Jag föddes på 80-talet. Jag växte upp i ett område med villor, radhus, hotell och vanliga bostadshus. Ni vet ett sånt hus där flera människor hade samma entre men olika entreer. Jag växte upp när fritidsledare la sig över den som blev misshandlad, jag såg kompisar sniffa lim och röka hasch. Jag snodde hemkört av min far och glögg av min mor. Jag blev tvingad att följa med själv att pissa i ett pissprov för misstanke om att ha rökt hasch. Några av dém jag spelade upp Tusen och en natt med när vi gick i fyran vet jag inte om de lever. Jag har kastat snöboll när de från forna Jugoslavien kastade sten, tidigt nittiotal. Jag har inte sett allt men jag har kompisar som varit missbrukare, jag har sett fotbolls"våldet" från insidan, jag har varit stöddig på andras bekostnad, jag har provat hasch, mina föräldrar är skilda, jag gick om ett år i skolan.

 

Vi har tiggare utanför våran närbutik, folk slåss och ibland händer det saker som inte ens jag tycker det är lätt att prata om.

 

Men helt allvarligt. Om vi inte NU, ser till att de rikare inte blir rikare, att de som sitter på toppen (och har samma problem som oss andra) inte lyckas rättfärdiga sitt beteende med skatteplanerad lavett rakt i vårt ansitkte kommer undan med sitt skitsnack så kan vi lika bra återgå till den tid då det var ok för riddaren att glida in i byn och vålda byns döttrar och mödrar för att sedan rida ut ur byn med sitt följe och kallas hjältar. Det är slut, NU, ,med denna våldtäkt av en hel nation, av en hel Europiesk generation. Det är slut nu att vi i våran, faktiskt lilla värld, ska leva på andras bekonstnader. Det räcker nu!!!

 

Dagen är här, det är inte ok längre. Kasta inte skit på människan när ni själva kastar skit på en befolkning. Lagen ska vi till för alla, oavsett inkomst/härkomst eller något annat. De rikare lever ett liv som inte ens Cesar själv trodde va möjligt. Vi lever i en tid då pressen styrs av pengar. Vi lever i en tid då vi är helt järntvättade. Vi är så grundlurade så det saknar motstycke.

 

Kan inte ens tala klarspråk. SCA lurade oss nyss på affär värd 50 miljarder kronor. Panamadokumenten är snart inte ens i vårt minne och Snowden sitter i asyl och "skäms". Det har blivit olagligt att rapportera om folkmord eller skatteplanering, de blir skurkar. Men det är helt ok att fiffla bort miljarder av svenska statens pengar. Samma stat som egentligen gett dig allt.

 

Fy fan!! Ser en film om hur ryssar på den sibiriska tundran skrattar. De skrattar och ler med än vad du och jag någonsin kommer göra. De lever halva året i 40 grader kyla. Det andra halvåret i 0 gradigt. De träffar sin familj var tredje månad. De hänger sin fisk på tork och gömmer sig för vargar. De vet inte vad 3G eller NMT är. Det vet att om cirka 3 månader ses vi igen. De skrattar, gör du? 

Bäst just nu i mitt huvud.

För övrigt tror jag inte hon är smygrasist!

Dom är överallt, de är mitt ibland oss, de är dem som inte säger vad de tycker offentligt utan bara gör det inom sin krets, ofta själva eller genom pikar till de närmaste.

De tycker att människor som, valfritt eller inte, sätter sig i minusgrader utanför en butik med endast en kaffekopp framför sig och ber oss andra om några kronor är svin. De tycker att dessa människor stör, de som alltid hälsar med ett leende, vilket vi andra inte ens kan göra i en hiss eller buss till okända människor inkräktar på vår väg mot oxfilé, hummer eller kanske lite ost.

Hata är ett lika laddat ord som älska, ord som jag sällan använder. Men dessa smygrasister, dessa människor som stör sig på tiggare som sitter där, på sin plats under längre pass än vad vi kan drömma om att jobba kan jag jag känna hat mot.

Gör så här;
Gå bara förbi, för de sitter inte i vägen för dig. Låtsas som de inte existerar, lägg inga pengar i deras tomma kaffekopp. Låtsas som att läget i världen och Sverige är under kontroll, men säg inte att dessa människor är mindre värda än nån annan, berätta inte för mig att de är ett jävla maffiapack som bara ska hem igen. Ta dig själv och dina åsikter och dra åt helvete!

En dag skakas världen om likt den drinkmixer du förmodligen har hemma och då är det du och jag som sitter där med en tom kaffekopp i minus 5 grader och snöstorm och gladeligen hejjar på främlingar med ett stort leende oavsett mynt i kaffekoppen.

Hockey för damer, nja säger väl jag. Inte för att de är damer men för att det är sämre underhållningsvärde. Jag har sett 3 av Sveriges matcher i oshockeyn och det har jag gjort enkom för att jag är svensk och supportar Sverige i allt. Jag älskar att se Sverige vinna oavsett kön eller sport. Jag skulle aldirg titta på varken killarnas curling eller tjejernas hockey om det inte var os. För 10 år sen va det lika gällande damfotboll, men det har förändrats, underhållningsvärdet har blivit bättre och jag ser ibland matcher från damallsvenskan idag. Såg hockeyfinalen mellan Canada och USA ikväll, det tar sig. Fantastisk match med mycket hög kvalitet. 

 

Men i slutändan handlar os om något helt annat som håller på att tyna bort från den sport jag vanligt vis tittar på. Känslor, känslor i alla dess former. Som idag när den svenska crosski åkaren ramlade tillsammans med sina motståndare och den som ramlade bäst gick vidare eller som när den ryska konståkerskan fullständigt tappade all fattning efter sin vinst i nån konståkningsform.

 

Jag sträcker mig så långt som att det är magiskt att se tjejernas tårar bakom de löjliga gallren de måste ha. Jag tycker det är astrist att de förlorade men jag älskar känslorna.

 

När väl idrottarna entrar scenen så är OS magiskt, bortom alla miljoner och långt ifrån den verklighet vi vanligtvis surfar runt i så finns det en oas av riktig glädje och ärlig sorg. Sånt som jag inte kan greppa men fullständigt lever med i.

 

Om vi kan få bort de överbetalda, mutade äckelgubbar som bestämmer i IOK, kanske få in lite vettiga kvinnor utan kvotering, så kan de Olypiska Spelen var det ärligaste vi har kvar på våran numera lilla jord!

 

Kämpa!

Ironiskt nog är det näst sista inlägget ang. OS. Jag vill inte läsa det för jag vill inte veta vad jag skrivit. Förmodligen något kritiskt.

 

OS pågår nu. I en rysk stad som jämförs med rivieran osv...

 

Idrottsintresserad? Jag? mm lite. OS är en megahöjdpunkt, framför allt hockeyn. Men jag börjar tröttna på allt jävla trams runt om. Arbetsvilkor hit, homosexuella dit och kommunism med folk i svält överallt. Tro mig jag är den första att skriva under på att det är helt förkastligt. Men allvarligt, ska vi inte njuta nu? Borde inte denna debatt fått någon att reagera tidigare? När IOK bestämde sig för att lägga det på en obebyggd fjälltopp en hookad drive från Tjetjenien i ett land som hatar alla som inte faller i ramen och med en president som ser sig själv som gud, borde inte det ringt nån klocka då? Visst, det är förkastligt att svarta sorgeband är förbjudna eller att homosexuella inte är lika mycket värda som oss andra men ska vi ta det nu? 

 

Folk har jobbat utan lön, med järnspett genom kroppen i många år nu....INFÖR OS men det har vi skitit i. Nu när våra hjätar är där så ska dom ställas till svars för detta land. Nu är det läge att fullständigt förstöra hela OS. Tänk på att det finns de som tränar ett helt liv, i en sport som vi inte trodde fanns, för att tävla i OS. Det är det som är hela charmen med OS. Nu ska vi svärta ner hela deras insatser med frågor om arbetsvilkor och fattigdom istället för det som de är där för.

 

Är alla medvetna om att fotbollsvm skall gå i Ryssland 2018, i Qatar 2022 eller att de rensat upp hela favelor i Brasilien för årets fotbollsvm. Har vi koll på hur långa arbetsdagar de har där? Eller ska vi vänta tills första avspark?

 

IOK, FIFA och alla andra vackra organisationer som värnar om den lilla, om mänskligheten är bara ett gäng feta, överbetalde idioter som tar emot mutor och låter OS och fotbollsvms härliga euoforiska tanke att fullständigt kasta ett mörker över världen som t.om. Mayaindianerna skulle bli rädda för.

 

Don´t hate the player, hate the game får mig att tänka på dessa tider, världshistoriens största och mest använda ursäkt!

 

06 är det Sverige-Kanade i damcurling och jag hoppas vi kan fokusera på tjejernas David möter Goliat istället för om dom har regnbågsfärgade strumpor!

 

Det goda vinner alltid mot det onda, men när det goda har blivit det onda blir jag på riktigt orolig.

 

 

Även om det inte är många så är det ett par eller flera lite då och då som fortfarande kollar läget här. Kanske vore det kul att skriva lite igen. Inte för att jag är deppig och trasig men för att jag har så mycket sjuka tankar om mig, andra människor och om i stort sett allt.

Vem vet? Vore kanske skoj!
Kram

Vi skulle iväg och spela golf förra lördagen. Efter att sovit på landet skulle vi bli hämtade där för att åka gemensamt mot golfbanan. Plötsligt ringer den andra bilen och säger att vi ses på banan. Stressade kastade vi oss i bilen och började köra.

 

Under bilfärden de 6 milen till banan upptäckte jag mig själv sitta med riktigt elaka tankar. Jag satt och hoppades att de i den andra bilen glömt att köpa öl inför kvällen. Det skulle medföra att när jag påpekade det skulle de komma sist till banan efter en avstickare mot bolaget. Jag satt verkligen och hoppades på detta. Ju mer jag hoppades och tänkte på det så kom jag på hur elaka tankar det var jag hade. Jag hoppades verkligen det. Det värsta var att jag kom inte bort från tankarna heller.

 

Jag visste att jag hade elaka tankar, jag kunde inte få bort dom och när jag frågade om de kommit ihåg bolaget när vi kom fram blev jag besviken när de redan köpt öl. På kvällen berättade jag hur jag hade tänkt och det blev många skratt. Men jag hade verkligen djävulstankar.

 

Att jag sen krossade dem i golfmatchen gjorde föga när de hade sina jävla öl och gotta sig i.

I morgon är det OS-invigningen. Spelen har redan börjat med lite fotboll. Men i morgon är det den officiella invigningen på OS-arenan och spelen kommer förklaras öppnade. OS-invigningar brukar alltid vara nåt i hästväg, något speciellt och jag ser fram emot den. Men om jag ska vara helt ärlig så kommer jag inte ihåg en enda, det är inget från någon invigning som fastnat. Jo kanske förresten, när Mohammed Ali tände facklan i Atlanta. Skakig som fan av hans tragiska sjukdom. Men annars då? Kanske den där lilla kinesen som fick mima då den riktiga var för tjock för att visas i TV. I Peking. Lite som E-types körbrud. Men faktiskt inget annat. Men jag tror att jag alltid häpnas varje gång. Så vi får hoppas på storslagna brittiska regissörer.

 

Annars då? Inte mycket. Länge sedan jag var så otaggad för ett OS. Vi har varit väldigt bortskämda under massor med år med bra friidrottare som öst, med svenska mått, medaljer över oss. I år är alla skadade tror jag. Jag var taggad inför fotbollen men har redan släppt det utan att egentligen sett en enda match. Jag såg damernas och kommer följa dem. Bolt är så klart en stor favorit, enkom för att han utstrålar jamaicansk lekfullhet. Sedan hoppas jag mycket på Sara Sjöström för sin ungdoms skull. Sist men inte minst vill jag verkligen att den där svensken med finsk efternamn ror hem nån medalj i en sport jag inte förstår.

 

OS är kanske den största sporthändelsen som finns. Det finaste man kan vinna. Jag är säker på att det kommer bli något fiasko, några dopare, några stjärnor som springer hem sina guld lätt och massor av sex i OS-byn.

 

Vad jag inte förstår är hur idrottsmän från Syrien får vara med. Visst det är inte idrottarnas fel. Men visst fan ska vi säga ifrån när länder spårar ur. Handelsblokader hit och dit, FN här och där, men det är i OS och sportsammanhang allt syns. Världens ögon riktas och det är här vi kan ta ställning. Så det så!

 

SVT visar 600 timmar, 600 timmar. Då slipper jag i alla fall se Doctors eller hem till byn om det regnar!

 

Kom igen nu Sverige!

I morgon är det OS-invigningen. Spelen har redan börjat med lite fotboll. Men i morgon är det den officiella invigningen på OS-arenan och spelen kommer förklaras öppnade. OS-invigningar brukar alltid vara nåt i hästväg, något speciellt och jag ser fram emot den. Men om jag ska vara helt ärlig så kommer jag inte ihåg en enda, det är inget från någon invigning som fastnat. Jo kanske förresten, när Mohammed Ali tände facklan i Atlanta. Skakig som fan av hans tragiska sjukdom. Men annars då? Kanske den där lilla kinesen som fick mima då den riktiga var för tjock för att visas i TV. I Peking. Lite som E-types körbrud. Men faktiskt inget annat. Men jag tror att jag alltid häpnas varje gång. Så vi får hoppas på storslagna brittiska regissörer.

 

Annars då? Inte mycket. Länge sedan jag var så otaggad för ett OS. Vi har varit väldigt bortskämda under massor med år med bra friidrottare som öst, med svenska mått, medaljer över oss. I år är alla skadade tror jag. Jag var taggad inför fotbollen men har redan släppt det utan att egentligen sett en enda match. Jag såg damernas och kommer följa dem. Bolt är så klart en stor favorit, enkom för att han utstrålar jamaicansk lekfullhet. Sedan hoppas jag mycket på Sara Sjöström för sin ungdoms skull. Sist men inte minst vill jag verkligen att den där svensken med finsk efternamn ror hem nån medalj i en sport jag inte förstår.

 

OS är kanske den största sporthändelsen som finns. Det finaste man kan vinna. Jag är säker på att det kommer bli något fiasko, några dopare, några stjärnor som springer hem sina guld lätt och massor av sex i OS-byn.

 

Vad jag inte förstår är hur idrottsmän från Syrien får vara med. Visst det är inte idrottarnas fel. Men visst fan ska vi säga ifrån när länder spårar ur. Handelsblokader hit och dit, FN här och där, men det är i OS och sportsammanhang allt syns. Världens ögon riktas och det är här vi kan ta ställning. Så det så!

 

SVT visar 600 timmar, 600 timmar. Då slipper jag i alla fall se Doctors eller hem till byn om det regnar!

 

Kom igen nu Sverige!

1. Spela golf

Behöver inte säga nåt här!

 

2. Lyssna på Alex och Sigges podcast

En ärlig konversation på ett filosofiskt plan. Otroligt öppet om livet och dess svårgiheter på en hög nivå. Ger mycket glädje.

 

3. Läs David Eberhard

3 böcker, I Trygghetsnarkomernas land, Ingen tar skit i de lättkränktas land och Normalt. Ger en ett rejält perspektiv till både andra och en själv.

 

4. Skriv dagbok

Skriv minst 3 positiva saker med dagen och en negativ. Vad som helst. Snart kommer du se att de positiva lyses upp. Även om du är en glad person och inte en bitterfitta som mig kommer du se smärre mirakel

 

5. Ta dagen som den kommer

Stressa inte över att du måste hitta på saker, resa eller annat. Vi måste faktiskt inte göra något annat än det vi vill. Vi behöver inte ha nån häftig berättalse när vi kommer tillbaka till jobbet. Låt de andra i lunchrummet bjuda på det.

 

6. Köp Speedos

Eller mer viktigt, bada som fan. Det är inte länge badluckan är öppen. Skit i att det är kallt som fan, du torkar, jag lovar.

 

7. Umgås med familj och vänner

Det är de viktigaste vi har i livet, det är de som finns där i vått och torrt. Jag inte Ferrarivänner eller andra lösa kontakter. Umgås med dina favoriter och säg nej mer än du tycker är skönt.

 

8. Drick med måtta

Gör inte det, jag är bara avundsjuk på uteserveringar, brygghäng, båthäng, sportevenemang osv. med en öl i handen. Men göm dig inte bakom spriten bara, det blir inte bättre i morgon. Jag lovar. Men gör sjuka prylar och sjöng högt!

 

9. Ät ute

Sitt ute så mycket som möjligt. Men bli inte dumsvensk, bara för det är sommar kan det bli både kallt och mycket mygg. Då är det ok att gå in.

 

10. Gör va fan du vill

Du är din egen chef. Gör precis vad fan du vill och låt ingen sätta sig på dig. Är magkänslan rätt spelar det ingen roll vad alla besserwissrar som jag tycker och tänker!

 

ALL IN!

Det är inte ofta jag får sån där ståpäls över armarna när jag ser nåt bra på tv. Konsert, bra film, bra tal eller nåt att nummer av nåt slag. Men igår var det nästan en timmes rysning. Tomas Ledin live från Skansen. Fy fan va bra det va. Vi kan prata om Melissa Horn, Winnerbäck, Kings of Leon eller Coldplay och om hur bra de är. Men på något sätt så är Tomas Ledin ändå kung. Han jämfördes i dagens media med The Boss, kanske att ta i lite men jag förstå det. Just att han är svensk, får en mixad publik och har hela Sverige som kör. Det finns säkert de som säger emot men fan vilket geni. Sättet han tar över scenen, får igång publiken och även mig. För mig var han i alla fall Sveriges The Boss igår och skulle jag välja skulle jag hellre se en konsert med honom än den verklige The Boss, handen på hjärtat. Nu är jag ingen konsertgubbe så jag är mer än nöjd med det jag fick se igår.

Min kommentar var: "Nu känner jag mig sjukt mesig men jag ryser så jag får ståpäls", varför det var svaret. Och ja, varför det?

Ett litet smakprov!

 

 

Hela konserten finns på svtplay.se! Se den!

Jag tycker inte att allt är skit. Jag väljer inte bara att skriva, läsa, titta eller prata om elände i min närhet eller i världen. Men jag är säker på att det är för lite av den delen i våra förstoringsglas. Vi väljer att "skydda" oss från livet elände och väljer att se det som svart och farligt. Men cykelhjälmen vi sätter på oss kommer i slutändan att putta ner oss från tronen av falska iaktagelser.

 

Det svarta, mörka eller skiten som finns är minst lika viktig att belysa som all jävla glädje som endast sprids. Rikedom, lycka och välmående. Det finns annat och det är viktigt att förstå att det är en lika stor del av livet.

 

Det är inte så att världens lyckligaste människor inte är undantagna dessa saker. De väljer "bara" att acceptera dessa. Att se dem, beakta och i vissa fall beundra men för att sedan acceptera dem som en del av livet.

 

Mitt nya ledord är acceptera. Oavsett vad. Det jag inte kan acceptera tar jag avstånd i från och det jag inte kan ta avstånd i från väljer jag i alla fall att acceptera.

 

Foooooooreeeeeeeee suckers!

Såg en dokumentär idag. Ja, jag vet, jag har blivit en golfnörd men jag gillar det och har faktiskt riktigt kul. Det är inte så ofta mitt EKG rör sig uppåt men just nu gör det faktiskt det. Det var en BBC-producerad dokumentär om Seve Ballesteros, en av de bästa golfarna genom tiderna.

 

Min tanke var att få se lite skönspel, öka på mitt golfsug lite mer. Men dokumentären kantades om honom som person. Det var mycket skönspel också men hans tragiska bortgång vid unga 54 års ålder. Han drabbades av hjärncancer.

 

Redan vid första delen fick jag tårar i ögonen av alla andra golfares fina ord om honom. Visst så är det väl alltid men man märker när det är på riktigt mer än ett spel för galleriet. Han verkar ha varit något utav det mest speciella. Alltid glad och från hjärtat lycklig över sitt liv.

 

Se bara här, orkar ni inte se hela spola fram till 5 minuter, där han ger sina sista inspelade bevingade ord.

 

 

Och som avslutande låt när eftertexterna rullar spelas denna. Mycket passande!

 

 

Passar en bitterfitta som mig!

 

Ciao!